Recension: Indiana Jones och de fördömdas tempel (1984)

Indiana Jones och de fördömdas tempel är förmodligen den Indiana Jones-film jag har sett mest och vars repliker jag kan rabbla i sömnen. Den andra Indy-filmen var annorlunda mot den första, men minst lika bra och än idag håller den. 

Det går snabbt från ord till handling i Indiana Jones och de fördömdas tempel. Inledningsscenen med den glamorösa showen, där Willie Scott (Kate Capshaw) sjunger samtidigt som Indiana Jones (Harrison Ford) försöker få betalt för en mumie han sålt till nattklubbsägaren Lao Che (Roy Chiao), övergår snabbt till full action. Med hjälp av Short Round (Jonathan Ke Quan) flyr Indy tillsammans med Willie, men kraschar dessvärre i en by i Indien. Vilket sedermera för dem till det mytomspunna palatset Pankot.

Det är i vanlig ordning mycket äventyr i det andra Indiana Jones-äventyret. Från hemliga tunnlar till svingande över lavafloder. Naturligtvis finns det övernaturliga ingredienser, men framför allt genomsyras hela filmen av en stark känsla av att det är en kamp mellan det goda och det onda. Inte särskilt komplicerat, de som är onda är onda på riktigt och de goda, tja… där finns det kanske lite mer komplikationer med tanke på att Indy är som han är. Fast i Indiana Jones och de fördömdas tempel visar han att han alltid gör det som är rätt, till slut.

Indiana Jones och de fördömdas tempel

Äventyrsfilmer blir inte mycket bättre än så här. Den episka måltidsscenen har inte överträffats i någon äventyrsfilm och färden genom tunnlarna är även den obesegrad. Håller De fördömdas tempel även idag? Tveklöst, trots lite föråldrade effekter.

Fakta Indiana Jones och De fördömdas tempel

Testad på: DVD
Ljud: Dolby Digital 5.1
Bild: 16:9 Widescreen, Widescreen (2.35:1), Anamorfisk
Språk: Engelska
Längd (min): 114
Text: Danska, Finska, Norska, Svenska
Regissör: Steven Spielberg
Åldersgräns: 15 år