Liv på andra planeter

Ända sedan jag var barn har jag funderat över liv på andra planeter. Vem som helst som stirrar upp en stjärnklar natt på alla de stjärnor som rör sig över våra huvuden ställer sig antagligen samma fråga. Är vi ensamma i universum, eller är liv lika vanligt som sandkorn i Sahara?

Med 200 miljarder stjärnor i vår galax, och minst 170 andra miljarder galaxer – som vi hittat hittills i det observerbara universum – är det väldigt svårt att tro att vi skulle vara helt ensamma.

Att det finns planeter som cirkulerar runt fjärran solar har teleskopet Kepler – som bär samma namn som den tyske astronomen Johannes Kepler; mannen som lade grunden för hur planeter förflyttar sig – lyckats bevisa.

För att liv över huvud taget ska vara möjligt måste dock planeterna befinna sig i den så kallade beboeliga zonen, där förutsättningarna för liv är som störst. Det innebär bland annat att det inte är för kallt eller för varmt. Dessutom måste en planet innehålla en atmosfär med rätt sammansättning och det bör också vinnas vatten.

Förutom detta finns det många fler förutsättningar och oddsen minskar. Hittills har planeterna som teleskopet Kepler hittat legat utanför den beboeliga zonen, men nyligen hittades tre så kallade superjordar – planeter som är som vår men betydligt större – inom den beboeliga zonen.

kepler1
Källa: Nasa

Om vi börjar räkna sannolikheter är den här stjärnan absolut inte ensam om att ha planeter i den beboeliga zonen. Om liv existerar där eller inte kan vi än så länge bara sia om, men chansen är stor. Det kanske största problemet är att vår egen civilisation är bara några tusen år gammal och vi vet inte om vi kommer att överleva tusen år till. Till vår natur är vi i det närmaste självdestruktiva och det räcker bara med ett världskrig till för att vi ska utrota vår egen ras. Vilket förstås kan ha hänt på alla de planeter som haft möjligheter till liv.

Förmodligen är vi dock tillräckligt intelligenta för att undvika en självförvållad apokalyps, vilket betyder att även utomjordiska civilisationer har lyckats klara sig. Sett till antalet stjärnor, sannolikheten för planeter i den beboeliga zonen och livskraften hos liv på vår egen planet är det mycket, mycket troligt – som jag ser det – att liv har uppstått på miljarder planeter i universum. Troligen har dock inte alla överlevt till att vara en rymdfarande civlisation och troligen har de allra flesta inte heller nått längre än sitt eget solsystem. Att överbrygga de enorma avstånden mellan stjärnor är ingen lätt nöt att knäcka…

Bli först med att kommentera

Skriv en kommentar