Recension: Might & Magic Heroes VII (PC)

Redan 1986 kom det första Might & Magic, och sedan dess har det blivit ett antal spel i samma universum. Heroes of Might & Magic är en serie turnbaserade strategispel, och nu är det äntligen dags för den sjunde delen i Heroes. Vi har recenserat och ger dig en rykande het recension.

Might & Magic Heroes VII utspelas runt 200 år efter del sex, och nu har kejsarinnan Maeve Falcon blivit lönnmördad. Ivan Griffin, hertig i huset Griffin, vill förstås ta på sig kronan, men det kan han inte göra ensam. Och det är där du som spelare kommer in.

Till att börja med är det här en ny, finputsad klassisk del av Might & Magic Heroes-sagan, med hela sex fraktioner som du kan välja att slåss för. De sex fraktionerna är följande: Haven (präster och riddare), Academy (magiker), Stronghold (orcer och bestar), Necropolis (nekromantiker), Sylvan (alver) och Dungeon (mörkalver). De har naturligtvis olika förmågor, men framför allt bidrar olikheterna till känslan av att det är en stor värld vi har att utforska.

Haven blir mitt första val och jag inser snart att det kommer att ta tid att sätta sig in i alla förmågor som min hjälte kan bemästra. Det gillar jag förstås, själva styrkan och det som alla alltid har gillat med Might & Magic Heroes är detaljrikedomen. Här finns hur mycket som helst att lära sig, varför det är tur att spelet har ett inbyggt uppslagsverk.

För dig som aldrig spelat Might & Magic tidigare kanske det tar ett tag att komma igång, men när du väl fattat hur spelet fungerar är det ordentligt beroendeframkallande. Det viktigaste du som nybörjare behöver ha koll på är hur minikartan används och hur den taktiska spelplanen fungerar. När du inte möter andra hjältar utan bara vanliga arméer behöver du inte strida soldat för soldat, utan kan använda dig av snabbstrid som avgör stridens utgång genom att jämföra arméernas styrkor. Den kommer du garanterat att använda dig av efter ett tag, då det egentligen bara är striderna mot andra hjältar som blir riktigt intressanta.

Att ränna runt på en karta och bara slåss eller samla resurser skulle förstås inte vara roligt i längden, varför det är kul att se hur mycket arbete som faktiskt lagts ner på de olika berättelser som finns i spelet. Enbart kampanjen räcker för att spela genom hela hösten, men jag gillar möjligheten att när du är klar med en kampanj kan du fortsätta med ”Skirmish” – vilket ger dig möjligheten att kunna kasta dig direkt in i stridens hetta.

Jag har dessvärre inte haft möjlighet att testa multiplayer online under testet, inte minst på grund av att det inte finns särskilt många att spela mot när man som spelskribent är en av få som är igång. Det är förstås någonting jag kommer att återkomma till så snart tillfälle ges.

Samtidigt är jag väldigt mycket för single-player och kampanjer. Det gick mig en chans att drömma mig bort ett tag utan att behöva kämpa mot andra människor. Det är bättre att för ett ögonblick tro att det är jag som är herre på täppan, vilket jag mer än väl kan tro när jag utforskar kampanjerna.

Might & Magic Heroes

Grafiken är förstås ett lyft. Den är snygg, renodlad och tillräckligt detaljerad för att jag inte ska hitta någonting att klaga på. Allt flyter på och det finns inga direkta hack. Ljud och musik fungerar också, och för mig som varit med ett tag räcker spelkänslan hela vägen. Jag funderar dock på hur nya spelare tilltalas av Heroes som spelserie. Det finns en tröskel att komma in i hur allt fungerar, och jag undrar om nya spelare kan hitta in i den speciella känsla som Heroes of Might & Magic har haft med sig från start.

Nu har jag recenserat en tidig version, och jag vet att det finns några kända buggar som Ubisoft/Limbic jobbar med att fixa. Men något jag inte vet om de kan göra något åt är de långa laddtiderna. Jag har ingen gammal dator, utan den är rätt bra utrustad – och ändå tar det evigheter att både få igång spelet och att ladda kampanjerna.

Detta till trots känns det som att Heroes VII är ett steg tillbaka till känslan de gamla spelen gav. Rollspel kombinerat med en hel del strategi, förpackat i snygg grafik och med den klassiskt lugna musiken som förändras till strider. Ordentliga kampanjer, en bra story och utmaningar som duger gott. Det är bara att dra ner persiennerna, bunkra upp med cola och tilltugg, samt hoppas på att det inte blir strömavbrott i höststormarna.

 

Gillar du Heroes of Might & Magic måste du kolla in vår recension av Heroes of Might & Magic III.