Recension: Alien: Covenant (2017)

Det är dags för ännu en del i Alien-sagan. Om man nu kan kalla någonting med så mycket tänder och elände en saga. Fast de bästa sagorna brukar ju vara rätt mörka, och det stämmer förvisso väl in på Alien: Covenant. Å andra sidan har Ridley Scott fått hybris, vilket påverkar dagens betyg en hel del. 

Jag gillade aldrig riktigt Prometheus. Det var en helt okej film, och väldigt snyggt filmad. Fantastiskt välgjord på alla sätt och vis, men fylld av så många hål i plotten att ett rymdskepp fyllt med kolonister skulle kunna flyga rakt igenom utan problem. Dessvärre är det samma sak med Covenant.

Covenant handlar om ett rymdskepp på väg att kolonisera en planet. Större delen av människorna ombord ligger tryggt i förvar i hypersömn. Vilket också besättningen gör, men de blir väckta lite för tidigt. Av en anledning som jag inte ska avslöja. Och roboten ombord – den gode Walter, som påminner väldigt mycket om David i Prometheus – vilket kanske inte enbart beror på att det är samma skådespelare. Jag gillar trots allt det här konceptet, det var samma sak med Bishop som hade sin skapare som förebild på något vis.

Men att den gode Weyland, som förstås verkar ligga bakom allt ont i galaxen samtidigt som han verkar vilja rädda allt mänskligt liv inklusive sitt eget, skulle ha någonting att göra med avbrottet i rymdfärden är förstås osannolikt. Eller är det?

Alien: Covenant

Oavsett vem som ligger bakom vad så är Covenant en film som har många förtjänster. Den är snyggt filmad, har rätt okej skådespelare och introducerar en hel del nytt till Alien-universumet. Men allt faller platt med en mängd ologiska händelser och plottens huvudtema är så kasst att jag vet inte vad jag ska säga. Lägg till underliga saker som att en landare som normalt sett handlar om att ta last fram och tillbaka till rymdskeppet inte kan hålla sig rak, trots att den är byggd för att kunna åka ut i rymden. Eller plottens huvudtema, som jag inte ska avslöja, som får oss att fundera hur i all världen Ridley Scott ska lyckas sy ihop hela historien med vad som komma ska. Det vill säga Alien 1, ursprungsfilmen.

Oavsett hur det är med den saken så är det alldeles för mycket som blir helt way off, som amerikanerna själva skulle säga. Som till exempel en besättning som landar på en okänd planet och för första gången någonsin får kontakt med utomjordingar – och ingen säger någonting. Ingen reflekterar eller reagerar ens. Som att det vore den mest naturliga sak i världen, trots att representanterna för företaget i Aliens tydligt säger att ingen någonsin tidigare har stött på några utomjordingar…

Nåväl, som actionfilm och fristående sci-fi får Covenant ett okej betyg. Fassbender och Katherine Waterston gör ett bra jobb. Tillräckligt bra för att nå strax över godkänt.

Fakta Alien: Covenant

Recenserad på: Bio
Ljud: DTS HD – Master Audio
Bild: 16:9 Widescreen, HD 1080p
Språk: Engelska
Text: Danska, Finska, Norska, Svenska
Regissör: Ridley Scott
Åldersgräns: 15 år